De framtida städerna

@Flickr The Co-op Group

Hur ska deras påverkan på klimatet minska?

2008 var året då mer än hälften av jordens befolkning levde i städer eller urbana miljöer och år 2050 uppskattas andelen vuxit till över 70 procent enligt FN. Samtidigt så belastar städerna i allt större omfattning jordens klimat. Denna storskaliga och snabba urbanisering skapar konsekvenser som framtidens städer måste bemöta på ett ekonomiskt, ekologiskt och ett socialt hållbart sätt.  

Anledningarna till varför städerna är lockande är inte svåra att förstå. Sedan industrialiseringen har städer symboliserat medelpunkten för kulturell mångfald, innovation och vårt samhälles utveckling. Dessutom skapas majoriteten av de ekonomiska resurserna i våra städer. Städerna är lockande, deras utbud är stort och valmöjligheterna är många mellan arbete, utbildning och tillgången till sjukvård. Eftersom allt fler söker sig till städerna, samtidigt som befolkningstillväxten ökar, så räcker inte bostäderna till. Dock så verkar bostadsbristen inte göra staden mindre attraktiv, istället byggs städerna ut.

När städerna byggs ut blir kravet på lättillgängliga transporter allt större. Sverige har som miljömål att vara fossilbränslefritt år 2050, dessutom ska utsläppen av växthusgaser minska till en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt enligt FN. På grund av detta måste utsläppen per person minska till under två ton per år, jämfört med de sju ton koldioxid medelsvensken släpper ut idag. I en artikel publicerad av DN berättar Maria Grahn, projektkoordinator vid institutionen för miljö och energi på Chalmers, att det finns olika lösningar för att skära ned på utsläppen från transportsektorn. ”Vi kan minska mängden bränsle som används, dels genom att göra färre resor och köra kortare sträckor, dels genom att ha effektivare och energisnålare motorer, och vi kan byta till nya bränslen som ger mindre utsläpp”. Att bygga mer kompakta städer, som minskar behovet av att äga egna fordon, kan därför resultera i att utsläppen från städerna minskar drastiskt. På köpet får de som lever i städerna en bättre hälsa då de kommer kunna välja alternativ som att gå eller cykla samtidigt som de hälsoskadliga utsläppen från bensin- och dieseldrivna fordon minskar.

Bygga ut eller bevara? Det är ett av de dilemman dagens politiker står inför. I samband med bostadsbristen måste politikerna ta hänsyn till stadsplaneringen för att kunna möta de storskaliga inflyttningarna. Dock så uppstår debatten om vilka områden som ska förbli gröna eller om de ska ersättas med asfalt, det senare alternativet väger oftast tyngst. Ett fenomen som uppkommit i samband med större städer är Urban Heat Island. Den urbana värmeön skapas när beläggningar som asfalt eller mursten absorberar solens värmestrålning. Eftersom de gröna växterna i allt större utsträckning ersätts av de mörka ytorna sker en temperaturhöjning i städerna. Det är inte ovanligt att temperaturen är 2-6 grader högre i urbana miljöer än i de omkringliggande områdena. Denna temperaturskillnad kan ses som obetydlig men den har stora konsekvenser. Det finns perioder då temperaturen stiger så mycket som 15-20 grader över det normala. Förutom att dessa värmeböljor utgör ett direkt hot mot människors hälsa så drabbar det även omkringliggande ekosystem. När regnvatten rinner av städers impermeabla ytor värms det upp, även fast det rör sig om små temperaturskillnader kan det få stora konsekvenser för känsliga ekosystemen. Dessutom så ökar en stads energiförbrukning med 2-4% när temperaturen stiger över tröskelvärdet. Lyckligtvis går detta att åtgärda genom att återinföra gröna områden i städerna. De gröna hustaken blir allt vanligare, vilket har många fördelar. Förutom att växterna sänker medeltemperaturen i städerna bidrar de även med att rena luften, verka bullerdämpande samt att absorbera upp till 70 % av den årliga nederbörden.

Framtidens städer måste hitta en lösning för att kunna integrera natur och människor. När städerna blir tätare riskerar de som lever i städerna att bli avskild från naturen, både mentalt och fysiskt. Framtidens städer behöver planeras så att invånarna påminns om hur naturen och ekosystemtjänsterna gör det urbana livet möjligt. Det är inte för intet städerna symboliserar vårt samhälles medelpunkt, men de som lever där är helt beroende av ekosystemtjänster utifrån. Oerhörda mängder av resurser och energi förbrukas i städerna, och avfallet transporteras ut. Därför är det av yttersta vikt att människor får förståelse för vårt beroende av naturen och vad dessa tjänster ger oss utan att vi behöver lägga ned tid och resurser själva. Ekosystemtjänster ger oss mat, renar vårt vatten och sänker vår stressnivå till exempel. ”I takt med att vår kunskap om naturen minskar, påverkas vår hälsa negativt” skriver Aktuell Hållbarhet. Morgondagens städer behöver därför utvecklas på ett ansvarsfullt sätt. Genom kreativ stadsplanering, med hänsyn till naturen och dess betydelse, kan städer styra mot en mer hållbar framtid.

@Flickr The Co-op Group

Be the first to comment on "De framtida städerna"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*