Den gröna sjukvården är nödvändig, både lokalt och globalt

Hälso- och sjukvården fyller många funktioner i vår vardag. Här bedrivs allt från forskning och biomedicinsk utveckling till rehabilitering och livsuppehållande ingripanden. Genom sjukhusets dörrar passerar stora mängder av läkemedel och medicin varje dag, bara i Sverige använder vi över 1 000 ton läkemedel per år. För att inte tala om antalet plasthandskar, sprutor och andra engångsprodukter som förbrukas och blir ett svinn varje dag! Hälso- och sjukvården är en resurskrävande industri och detta påverkar miljön. Det är en enorm sektor inom välfärden och ändå finns det inte ett enda ekologiskt läkemedel på den svenska marknaden! Detta faktum är verkligen en indikator på att det finns mycket att göra för att få en klimatsmartare sjukvård.

För att bedriva ett väl fungerande sjukhus krävs det kompetenta personal, god utrustning och effektiva läkemedel. Om hälso- och sjukvården ska bli mer miljövänlig krävs det ett medvetet tänkande och aktivt agerande i alla dessa led för att gemensamt minska det ekologiska fotavtrycket. Bara en sådan sak som att byta ut kaffet i fikarummet till ett ekologisk alternativ är ett steg i rätt riktning. Ett annat sätt för hälso- och sjukvården att minska klimatpåverkan är genom det material som förbrukas dagligen. Catharine de Geer arbetar i Skåne landsting och hon utvecklar sjukvårdsmaterial som ska vara framställda ut ett hållbart perspektiv. Hon berättar i Vetandets värld (Sveriges radio, 2017-05-19) att genom att ändra materialmängden i tre miljoner sprutor minskade mängden avfall med 4,5 ton! de Geer förklarar vidare att ekonomiskt och ekologiskt tänkande går väldigt bra ihop inom sjukvården, vilket hon tydliggör med hjälp av plasthandskar. Bara i Skåne-regionen förbrukas över 50 miljoner plasthandskar per år, vara sex procent är svinn. På ett år blir det totalt 300 000 plasthandskar som kastas direkt i soporna! Genom att synliggöra och betona detta svinn kan sjukhusen sätta krav på leverantörer om bättre förpackningar och smartare lösningar, samt att informera personalen om detta.

Men hälso- och sjukvårdens inverkan på miljön är inte bara genom mängden avfall och svinn från sjukhusen. Hur läkemedelsproduktionen påverkar klimatet är en debatt som drivits i många år, men som aldrig riktigt fått gehör i medierna. Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs Universitet, är en utav de forskare som undersökt läkemedelsindustrins påverkan på miljön. Han anser att det måste ske en radikal förändring i läkemedelsproduktionens transparens för att ge konsumenterna mer information om produkternas produktionscykel och på så sätt förändra efterfrågan. Detta har skett i andra resurskrävande produktioner som till exempel textilindustrin. Om konsumenter efterfrågar läkemedel som är producerade med omtanke på miljön tvingas företagen att omvälva sin industri till en hållbar produktion.

Precis som klimathotet är ett globalt problem som måste lösas med internationella reformer så står vi inför ett ytterligare globalt hot, de multiresistenta bakterierna. Joakim Larsson har undersökt halten av multiresistenta bakterier i staden Patancheru i centrala Indien, där en stor läkemedelskoncern framställer antibiotika och penicillin. I artikeln ”Högt pris för billiga läkemedel” (SvD 2015-07-05) skriver Sam Sundberg att Larssons forskarlag fick fram högre halter av antibiotika i Patancherus dricksvatten än i blodet hos en patient som blir behandlad av antibiotika.

Trots att Larsson publicerade sina resultat om de höga antibiotika halterna för nio år sedan är det lite som har hänt i läkemedelsföretagens transparens. Kanske är det för att skadorna från dessa utsläpp inte rapporteras lika flitigt i medierna som till exempel skadorna från kriget i Syrien. På grund av att rapporteringen är så liten är det svårt att förstå omfattningen av problemen som uppkommer med antibiotika i miljön. Vidare i sin artikel intervjuar Sundberg en utav läkarna, Allini Kishan Rao, som arbetar i Patancheru. Han har engagerat sig i de människor som blir offer för miljögifterna i området under många år. Ett exempel på hur antibiotika ”terroriserar lokalbefolkningen”, som Kishan Rao uttrycker det, är när en gravid kvinna som på grund av att hon tvättat sig i den lokala sjön sedan födde ett barn utan ögon.

Trots dessa fruktansvärda konsekvenser för både lokalbefolkningen och miljön så tillåts läkemedelsföretagen att fortsatta sina industrier. Detta beror på att en stor del av Indiens ekonomiska tillväxt kommer från just läkemedelsexporten. Indien har en explosionsartad befolkningstillväxt och behöver därför förbruka alla möjliga källor till export och inkomst. Idag är det tillåtet att släppa ut hur mycket antibiotika som helst från tillverkningsanläggningar, både i Indien men även i Sverige. Dock sker det en förbättring, om än fruktansvärt långsamt. Indien är faktiskt det första landet i världen som under våren 2017 tagit fram en lag som säger att inom tre år ska det finnas gränsvärden för antibiotikautsläpp. Detta är den första skriftliga lagen som instiftas mot antibiotikautsläpp och det är ett steg i rätt riktning för att minska spridningen på multiresistenta bakterier. Indien har akuta och enorma miljöproblem, men det kommer att krävas globala incitament för att minska multiresistenta bakteriers spridning på jorden.

Även på lokal nivå påverkar läkemedlen vår miljö. De aktiva ämnena i läkemedel och hjälpämnena är mycket stabila, det vill säga de reagerar inte med andra ämnen och läkemedlen är konstruerade för att passera snabbt igenom kroppen och därför måste doseras varje dag eller vecka. Trots dagens teknologiska utveckling och kapacitet har reningsverken inte förmågan bryta ned och eliminera dessa ämnen innan det återvänder till vattendragen. Det innebär att olika läkemedel åker rakt ut i naturen, och därmed rakt ut i våra ekosystem. Trots att läkemedelsrester läckt ut till vattenrecipienten i minst 50 år vet forskarna väldigt lite om dess inverkan på biologiska system. Idag finns det cirka 200-300 olika läkemedel i miljön. Bland Sveriges miljökvalitetsmål finns det flera som påverkas av dessa läkemedelsavfall, levande sjöar och vattendrag är ett av dem.

Micael Jonsson är forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet och han är en utav dem som undersöker medicinresters påverkan på miljön. I hans rapport ”Dilute Concentrations of a Psychiatric Drug Alter Behavior of Fish from Natural Populations” undersöks hur kemikalien oxazepam, som finns i kända läkemedel som Oxascand och Sobril, påverkar den biologiska mångfalden. De fann att algblomning, som redan är ett idag är ett allvarligt problem, expanderar vid ökade koncentrationer av oxazepam i vattendrag. Detta beror på abborrens förändrade beteende vid exponering av oxazepam.

Generationsmålet säger följande ”det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. För att nå detta måste alla samhällssektorer förändra och förbättra sitt förhållningssätt gentemot människa, djur och natur. Hälso- och sjukvården är bara en del i denna kedja, men den är likväl viktig för att samhället ska bli ekonomisk, ekologiskt och socialt hållbart. Genom innovativa lösningar och successiva förändringar kan Sveriges hälso- och sjukvård bidra till en mer transparent produktionscykel hos läkemedelsföretag, ett minskat svinn från sjukhus och en ökad medvetenhet hos både personal och patienter. På så sätt tar vi små steg mot en hållbar sjukvård, som både räddar människa och miljö!

Källförteckning

Artiklar:

Sundberg, Sam. 2015-07-05 ”Högt pris för billiga läkemedel” Svenska Dagbladet

Litteratur:

Thomas Brodin, Jerker Fick, Micael Jonsson och Jonatan Klaminder 2013-02-15
”Dilute Concentrations of a Psychiatric Drug Alter Behavior of Fish from Natural Populations”
Science

Radio/TV:

Sveriges Radio, Vetandets värld, ”Små steg ska göra sjukvården mer miljövänlig” (2017-05-09)
http://sverigesradio.se/vetenskap (hämtad 2017-05-10)

Utbildningsradion, Samtiden, ”Så påverkar läkemedelsrester vår miljö” (2014)
http://www.ne.se/play/ur/program/182122 (hämtad 2017-05-19)

Be the first to comment on "Den gröna sjukvården är nödvändig, både lokalt och globalt"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*