Det kortsiktiga vinstänket är en av de stora bromsklossarna i arbetet mot en bättre framtid!

@Flickr Kevin Gill https://www.flickr.com/photos/kevinmgill/33345989590/

Glaciärer smälter, medeltemperaturen i världen ökar, permafrosten är på upptining, extrema väderfenomen är ett allt vanligare, hav försuras och havsnivåer höjs! Klimatförändringar är ett faktum och den vetenskapliga fakta som finns för att bevisa dess existens är överväldigande, så varför görs då inte mer av dagens politiker?

2006 den 30 oktober publicerade den brittiska nationalekonomen Nicholas Stern sin berömda Sternrapport (Stern Review: The Economics of Climate Change) där han diskuterar hur den globala uppvärmningen kommer påverka världsekonomin i vår närmaste framtid. Rapporten har varit den mest allmänt kända och omdiskuterade av sitt slag och tar upp den massiva utmaning världens länder och ledare står inför. Det var också den första i sitt slag beställd av den då sittande brittiska regeringen och har använts som en mall för FN. I rapporten presenterar Stern klimatförändringar som ”marknadsekonomins största misslyckande” där fördelarna med starka, tidiga åtgärder mot klimatförändringarna uppväger kostnaden för om inga åtgärder tillsätts, sammanfattningsvis så blir det allt dyrare att rädda jorden desto längre vi väntar. I sin rapport skriver Stern att nästa hälft av detta sekel och det nästkommande århundradet kommer formas mycket av de investeringar som göras inom de närmaste 10–20 åren, det är nu mer än 10 år sedan Stern släppte sin rapport.

Vidare skriver Stern att om man lyckas stabilisera växthusgaserna i atmosfären till 450–550 ppm CO2–ekvivalenter kan man undvika de mest allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna. När han släppte sin rapport 2006 låg koncentrationen på 430 ppm CO2–ekvivalenter, och steg med mer än 2 ppm om året, vilket innebar att en minskning på 25% av utsläppen tills 2050 skulle vara nödvändig för att nå det uppsatta målet på 500–550 ppm CO2–ekvivalenter, detta uppskattade Stern skulle kosta ca 1% (2008 ändrade han kostanden till 2% för att räkna med det alltmer ändrande klimatet) av världens sammanlagda BNP. Om man vänder på det och inga åtgärder tillsätts så medeltemperaturen höjs med 5 grader Celsius till 2100 skulle enligt Sternrapporten de totala kostnaderna för klimatförändringen kommer att motsvara att varje år gå miste om 5–20% av den globala bruttonationalprodukten, en avsevärd mycket större kostnad jämförelsevis om åtgärder tillsattes snabbt.

Så vad exakt är problemet? Som man tydligt kan se i Sternrapporten är åtgärder mot klimatförändringar ett måste men ändå har det tagit lång tid att forma Parisavtalet som bara är en liten del i det arbete som alla nationer måste göra tillsammans. Problemet sitter djupt rotat bland världens politiker som drar sig för att lägga sig i den fria marknaden. Ett försökt till att kunna styra utsläppen företagen står för utan att lägga sig i själva marknaden har gjorts inom EU med utsläppsrätter. Syftet är att de ska bli lönsammare för företag att satsa på miljösmarta alternativ. Tanken är god men i praktiken funkar det inte lika bra då antalet utsläppsrätter på marknaden är alldeles för stort för att de ska ha någon större effekt. En annan orsak är nationalismen som växer sig starkare i större delar i världen, och där egna vinstintressen prioriterats framför att skapa ett hållbart samhälle för alla.

Vad man måste börja göra är att inse att det kortsiktiga vinstänkte inte är går ihop med att rädda världen. Man måste beakta att vårt nuvarande ekonomiska system inte är byggt för att gynna långsiktiga investeringar och därmed inte investeringar för ett hållbarare samhälle. Det är också därför människor fortfarande satsar miljoner i oljeindustrin, det är billigt och ger snabba vinster. Den lilla makteliten som äger mestadels av de klimatförstörande resurserna har haft alldeles för mycket att säga till om i politiken allt för länge. De har försökt stoppa och ifråga sätta krediterade vetenskapsmän- och kvinnor även fast de själva varit väl medvetna om vad deras industrier gör med världen. Så frågan är till världens politiker, företag och väljare, vilken framtid är det ni vill ha?

Be the first to comment on "Det kortsiktiga vinstänket är en av de stora bromsklossarna i arbetet mot en bättre framtid!"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*