Fisk eller plast i havet, vad väljer du?

Under de 16 minuter du lägger på att du znoosar på morgonen hinner 8650 ton plast tillverkas.  Under de 30 minuter du lagar mat hinner 1300 ton plast hamna i haven. 80 % av allt skräp som hamnar i havet kommer från land. Med vind och vatten förs det slutligen ut i haven. Ofta är det produkter som används endast en gång som nu förstör våra hav. Detta är ett resultat av vår vardagskonsumtion. Plast är ett material som håller väldigt länge men som vi ändå slänger efter en användning. Om inget görs kommer det finnas mer plast än fisk i havet 2050.

I havet bryts plasten aldrig ner, den bryts bara upp i mindre delar. UV-strålningen från solen gör plasten skör och tillsammans med häftiga rörelser från vattnet går plasten sönder. Plasten delas in i tre olika delar baserade på deras storlek. Makroplast är plastbitar som är större än fem millimeter. Dessa plastbitar hittas ofta i magen på fiskar, fåglar och andra marina däggdjur. Mikroplast är fragment från plast med storleken 0.3-5.0 millimeter, ungefär samma storlek som djurplankton. Djurplankton är huvudföda för många fiskar vilket betyder att de får i sig mikroplasterna viadan i tron om att de är plankton de äter och på så vis hamnar plasten i näringskedjan. Där de sedan klättrar uppåt när de äts av både större fiskar och oss. Nanoplast är de minsta plastfragment. Storleken på endast bråkdelen av en millimeter gör att plasten tas upp av mikroskopiska organismer samt tar sig in i cellerna hos större djur. Som om detta inte vore nog innehåller havet en låg koncentration av gifter som människan släpper ut via jordbruk och industrier. De flesta av dessa gifter skyr vattnet, de är hydrofoba. Med det menas att dessa gifter vill undkomma vattnet och då fäster sig på mikroplasterna. Gifthalterna i plastbitarna ökar då avsevärt. Konsekvenserna är att dessa plaster blir döden för miljontals fiskar, fåglar, sköldpaddor, valar. Ja alla påverkas. Och allt är människans och enbart människans fel. Vi vinner inget på att ha plast i havet för även vi drabbas. Både du och jag har plast i oss just nu.

Konsekvenserna är många fler än att djur dör. Även du och jag drabbas. I princip alla plaster innehåller gift. Vanligast är PVC, BPA, ftalater och flamskyddsmedel. Alla dessa ämnen är på ett eller annat sätt dåliga för kroppen. De flesta av dem är hormonstörande och vissa av dem blir vi aldrig av med, när de väl kommer in i kroppen kommer de aldrig ut. Vi får i oss dessa gifter genom att äta fisk och skaldjur från havet som ätit plasterna. Forskning visar som tidigare nämnt att plasterna absorberar andra gifter och de finns ni i farligt höga koncentrationer. I värsta fall kan dessa gifter nedärvas till våra barn eller störa vår reproduktionsförmåga. De har även visat sig orsaka problem för våra njurar och vårt nervsystem. Föroreningar vid badstränder kan orsaka magproblem för de som badar där då vattnet blir så smutsigt och fyllt av bakterier.

Havsfisket är något som påverkas väldigt hårt eftersom många fiskar dör av plasten. Men plasten kan även förstöra nät och andra fiskeredskap. Detta är ett mycket stort problem eftersom omkring 3 miljarder människor har havet som främsta proteinkälla. Deras fiske blir förstört av allt skräp i havet och den fisk de fångat riskerar att vara sjuk eller fylld med farlig plast.

 

 

 

Men vilka är de ansvariga för detta problem då? Alla skulle jag vilja säga. Det är producenterna av plast som inte bryr sig om att göra plasten mer hållbar. Plast är väldigt hållbart men trots det användes bara 50 % av plasten en gång och sen slängs den bort. Men det bryr sig såklart inte producenterna om, de vill ju bara tjäna pengar. Sen har vi de som bestämmer över avfallshanteringen. Länsstyrelsen för Jämtlands län skriver följande på sin egen hemsida; I första hand ska man förebygga att avfall uppstår. Det avfall som ändå uppkommer ska helst återanvändas, i andra hand materialåtervinnas, i tredje hand energiåtervinnas och i sista hand deponeras (läggas på soptipp). Detta är något Jämtland är rätt bra på. Svenskar överlag är bra på återvinning av alla former, detta till stor del för att vi har en så pass utvecklad avfallshantering. Såklart kan vi alltid bli bättre och något som måste bli ännu bättre är våra reningsverk. Dagens reningsverk klarar inte av att ta upp mikroplasterna som kommer in i reningsverken från våra badrum där de funnits i form av skönhetsprodukter. Vi är absolut inte fläckfria men vi är på god väg! Detta räcker dock inte för att rädda haven. Många länder har ingen avfallshantering överhuvudtaget. Där packas allt i plastpåsar som sedan slängs i närmsta flod. Floden för med sig skräpet som slutligen hamnar i havet. Här måste landets regeringar få hjälp från andra mer utvecklade länder att skapa möjligheter till att återvinna eller åtminstone kunna sortera och slänga skräpet så att det inte hamnar i naturen och haven. De länder som har kommit längre i utvecklingen måste hjälpa de länder som är kvar i utvecklingen. För även om vi är bättre så påverkas fortfarande vi och våra hav av andra länders problem.

Men jag tror det största ansvaret ligger hos dig och mig. Konsumenterna. För det är trots allt vi som bestämmer hur mycket plast som ska tillverkas. Efterfrågan och utbud hör ihop. Ingen kan göra allt men alla kan göra lite, och det finns faktiskt en hel del att göra!

  • Det finns fortfarande de som slänger sallad, glas, kartong och plastflaskor i samma sopsäck. Vi har flera återvinningsstationer. Nyttja dem!
  • Plastförpackningar är vanligtvis gjort av olja. För varje kilo plast som återvinns spar vi en liter olja och två kilo koldioxid!
  • Ta med tygkassar när du handlar istället för att köpa plastpåsarna. Plastpåsar används oftast bara en gång och i snitt används det endast 15 minuter.
  • Rensa ditt badrumsskåp. Många vet inte att det är jättevanligt att olika skönhetsprodukter innehåller mikroplaster. De är vanligast förekommande i ansiktsscrub, tandkräm och peeling. Undvik att köpa produkter som innehåller polyethylene. Dessa plaster är som tidigare nämnt för små för att tas upp i reningsverken och åker direkt ut i vattnet.
  • Tvätta mindre polyester. Polyesterkläder, exempelvis träningskläder och fleece, är gjorda av plast och släpper ifrån sig 20-25 000 st nanoplastfragment per tvätt.

 

Enligt miljömålens mål En god bebyggelse ska all plast återvinnas och minst 30 % ska materialåtervinnas. För att minska förbrukningen av plastpåsar har regeringen beslutat om en ny förordning som innebär att de som jobbar i butik som säljer plastkassar ska informera kunderna om plastkassarnas miljöpåverkan samt fördelarna med minskad förbrukning. Denna skyldighet gäller från 31 maj 2017. Naturvårdsverket är med och har som uppdrag att övervaka för förbrukningen. De ska även se efter så att förbrukningen av plastpåsar inte får överskrida 90 kassar per person och år innan 2020. Detta ska sedan minskas till 40 kassar innan 2026. Avsikten med förordningen är att minska plastkassarna vilket i sin tur kommer minska nedskräpningen samt gynna ett mer effektivt resursutnyttjande. 2016 ställde sig Sverige även bakom ett franskt initiativ för att minska nedskräpningen i havet.

Alldeles nyligen har forskare upptäckt en larv som klarar av att äta och bryta ner plast. Larverna som åt plasten förblev friska och producerade avföring som senare kunde användas som gödningsmedel. Studier på larverna som gjordes av forskare från Stanford University i USA och Beihang universitet i Kina, visade att 100 larver åt under en dag mellan 34 och 39 milligram frigolit. Med tanke på den mängd plast vi slänger varje år är larvernas kapacitet kanske lite för dålig. Men om mer forskning bedrivs kan forskarna kanske komma fram till vad de är för enzymer som används och iså fall kunna vidareutveckla dessa till att bryta ner all typ av plast.

Plast i havet är ett fruktansvärt stort problem med många kända och okända risker. Problemet har ännu inte många lösningar men med tiden hoppas vi att alla inser hur dåligt detta är och tar sitt ansvar för att rädda våra hav och vår framtid.

Be the first to comment on "Fisk eller plast i havet, vad väljer du?"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*