Hur en ökad konsumtion av bomull påverkar miljön & människan negativt!

Den ökande konsumtionen av bomull har en negativ inverkan på både miljön och människan från alla led i produktionen fram till färdiga bomullstextilier. Men genom ett förändrat synsätt går det att göra både produktionen och användningen av bomullstextilier mer hållbart.

 

Problem

Bomullsindustrin står redan idag för mer än hälften av all världens textilproduktion och efterfrågan på bomull ökar ständigt. Den ökande konsumtionen av bomull beror på ökad konsumtion av framför allt kläder tillverkade av bomull. Den ökande konsumtionen av bomullskläder beror i sin tur på att människor får det bättre ekonomiskt ställt, att konsumenter föredrar kvantitet över kvalitet och att livslängden på plagget inte är så långt. Man kan köpa mycket till ett billigt pris, men också konsumera och göra sig av med kläderna snabbare och köpa nya igen. Detta leder vidare till nästa problem vilket är återvinning av kläderna, man har fortfarande inte börjat att använda sig av exempelvis “secondhand” i den utsträckning som skulle behövas, stora mängder av textila avfallet går då istället direkt till förbränning och man fortsätter att köpa nya kläder.

Klädföretagen gör i sin tur inte det lättare för att tillsammans med konsumenterna minska på konsumtionen av bomullstextilier. Företagen matar varje dag kunder med erbjudanden som, “ta 3 betala för 2” eller “handla för 400:- och få det här på köpet”. Detta bidrar då ännu mer till det växande konsumtionssamhället, och konsumenter köper varor bara för att köpa.

Denna ökande konsumtion betyder alltså att odlingen, tillverkningen av tyget och transporten måste ske så ekonomiskt, snabbt och i så stor skala som möjligt för att tillfredsställa kundernas efterfrågan om kvantitet och pris. Men allt detta slår fel mot vad miljön och människan klarar, och framställningen av bomulls textilierna blir då svårare att göra på ett bra och hållbart sätt som inte skadar någon eller något.

 

Konsekvenser av ökad en konsumtion av bomull

Produktionen och användandet (livscykeln) av bomullstextilier sker i många steg, odling av bomullen, tillverkning av textilierna, transport, konsumtion och därefter återvinning. Detta betyder att det även finns många stora utsläpp och konsekvenser i alla steg, inte bara för miljön utan även för människors hälsa och ekonomi.

Att genom odling producera 1 kg bomull kräver ca 29 000 liter vatten (wwf.se 15/10-2013), och odlingarna är ofta placerade i torra tropiska och subtropiska områden där inte mycket sötvatten finns att tillhandahålla. Detta betyder att man först använder det sötvatten som finns och därefter används konstbevattning i stor utsträckning. Konstbevattningen leder till att sötvattnets kretslopp påverkas negativt och likaså den biologiska mångfald som finns där. Att odlingarna använder allt sötvatten som finns betyder då att det inte finns något sötvatten kvar till lokalbefolkningen. Grundvattnet som de då måste hämta från flera hundra meter ner i marken och dricka kan ge skador på skelettet, hjärnan och sköldkörteln då det vattnet innehåller  höga halter av fluorider, samt nitrat (Sveriges natur 2.2017 Granskning av bomull).

Bomullsodlingarna kräver även stora mängder av olika bekämpningsmedel för att få ut så mycket av skörden som möjligt. Enligt en rapport som WWF och Sida tillsammans framställt så sägs det att bomullsjordbruket står för endast 2.5 % av all världens odlingsmarker, men att de använder en fjärdedel av all världens insektsbekämpningsmedel. Konsekvenserna av bekämpningsmedlen påverkar inte bara skadedjuren, utan många andra organismer tar också skada. Kemikalierna kan även spridas vidare och påverka andra viktiga ekosystem. Människor som arbetar på odlingarna kan få allvarliga skador när de exponeras för de farliga kemikalierna som finns i bekämpningsmedlen. Barnarbete förekommer ofta på odlingarna och barn är extra känsliga för dessa kemikalier.

Bomullsodlingar finns både i länder såsom USA och Brasilien där jordbruken är maskindrivna, och i länder som Kina och Indien där jordbruken drivs av småbönder. Vid jordbruken i USA, där bomullsodlingarna delvis är subventionerade av skattepengar, kan man producera en betydligt större mängd bomull och då även till ett betydligt billigare pris. Detta gör att de kan sänka världsmarknadspriset och småbönderna får ta smällen och får då svårt att försörja sig eftersom de inte ekonomiskt kan producera dessa mängder till så pass billiga priser. Detta kan också bidra till ytterligare konsekvenser för länder där odling och export av bomull är av stor ekonomisk betydelse.

När bomullen har skördats så ska tyget tillverkas i fabriker, även här används farliga kemikalier, framför allt vid färgning. Miljöfarliga tungmetaller för att färga tyget och klor för att bleka tyget blandas med vatten för att färga tyget. Det går åt mycket energi och även här används stora mängder vatten som därefter släpps ut som avloppsvatten, ofta då med kemikalierester som bidrar till problem för yt-och grundvatten.

Transporter är en stor del av processen, den skördade bomullen transporteras till fabrikerna för tillverkning, transport från fabrikerna till företag som säljer kläderna, företagen som i sin tur skickar kläderna till sina butiker, och därefter köper konsumenterna plagget och transporterar hem det. Ofta är odlingen placerad på en del av jorden, fabriken på andra delen och företaget på en tredje plats vilket bidrar till stora utsläpp från transport fordonen.

När klädesplagget nått hem till konsumenten så används det, tvättas, används igen och tvättas igen. Att tvätta kläderna för ofta är ett vanligt fel som många gör, man sliter då på kläderna och förkortar livslängden. Under ett år slänger den svenske konsumenten 53% (envarldutansopor.nu) av det totala inköpet av bomullstextilier under ett år. Av denna mängd är det mycket som faktiskt är helt och användbart. Men att återvinna denna stora andel är svårt då de flesta av klädesplaggen inte bara består av bara bomull, exempelvis består jeans ofta av en blandning mellan bomull och elastan, vilket utgör svårigheter med återvinning.

 

 

Åtgärder för en mer hållbar konsumtion av bomull

Det som måste göras för att få en mer hållbar konsumtion av bomull är först och främst att ändra konsumenternas synsätt på konsumtion av kläder generellt. För att bidra till detta kan man tänka på att enbart köpa de kläder som man verkligen behöver. När man väl köper kläder kan man tänka på att köpa plagg som är lättskötta, är något dyrare men då även bättre kvalitet (eller att man är mer rädd om det plagget då) och att köpa kläder med miljömärkningar som indikerar att bomullen i plagget är hållbart producerat och ekologiskt (Bra Miljöval, GOTS, Trygg Textil). Att både köpa och lämna in sina gamla kläder till second hand butiker är ett hållbart sätt som man själv kan göra för att bidra till att minska produktionen av nya bomullsplagg.

Det måste också från klädföretagens sida ske en förändring i deras sätt att sälja och i deras marknadsföring. Självklart måste företagen få sälja sina produkter för att få sin ekonomi att gå runt. Men klädföretagen måste istället för att locka med “tag 3 betala för 2” erbjudanden, satsa på mer hållbar försäljning av sina varor. Att få konsumenter att bli mer medvetna om ett mer miljövänligt alternativ där bomulls textilierna producerats på ett miljövänligt sätt med även då informera om varför det då blir något dyrare.

Det finns idag inga styrmedel för hur man ska göra hanteringen av textilavfall hållbar, men Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en plan på hur man skulle kunna lösa detta. Deras plan innehåller förslag om hur man ska ge ekonomisk hjälp till större och mindre företag i textilbranschen och även en informationsinsats riktad till konsumenter som ska bidra till mer medvetenhet om den miljö-och hälsopåverkan som idag utvägs av textilavfallshanteringen. Ett förslag om ett nytt lagkrav införs även av naturvårdsverket, som säger att man måste sortera ut textilavfall från annat avfall vid avfallshanteringen. Ett annat mål som man även vill sätta upp är att år 2025 så ska “mängden textilavfall i restavfallet ska minska med 60% procent gentemot basår 2015”, vilket då innebär att textil avfallet i restavfallet får uppgå till max 3 kg år 2025.

Sammanfattningsvis måste alltså sättet att se på konsumtion av bomullstextilier ändras, både hos konsumenterna själva men även hos klädföretagen, detta för att få en så hållbar och miljövänlig produktion som möjligt av bomullstextilier.

 

 

 

 

 

 

 

 

Källhänvisning

-Pietra Rivoli “The travels of a T-shirt in the global economy” (John Wiley & Sons, Inc., 2005)

-Sveriges Natur, nr 2 2017 Granskning av bomull

http://www.wwf.se/wwfs-arbete/sotvatten/vattenfotavtryck/1128210-bomull-1a-sida

http://miljomarkningar.se/miljopaverkan/

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2016/Hantering-av-textilier/

http://www.envarldutansopor.nu/content/textil

http://www.sverigeskonsumenter.se/

-Bild: David Nance

 

 

Be the first to comment on "Hur en ökad konsumtion av bomull påverkar miljön & människan negativt!"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*